Känslor
Jag är en riktig känslomänniska där mina känslor tar mej med på toppar och dalar. Eftersom jag älskar naturen så blir det lätt att jag påverkas av den och dras med känslomässigt när den skiftar i sina former.
Med våren tinar jag upp efter vinterns kalla grepp och ”vaknar” upp tillsammans med växtligheten som blommar fram. Jag kan rent känna hur knopparna slår ut och det ger mej en sådan energi och livslust.
När sommaren sedan kommer och tar över har jag blommat ut och mår som allra, allra bäst. Jag bara är i livet och njuter av kunna vara en del av allt runt omkring mej. Hela jag fylls utav kraft, skönhet och värme.
Men så kommer hösten smygande som ett mörkt täcke. Allt dör ut och vissnar och jag tonar ut i en sorgsenhet som vintern håller kvar med sin kyla och mörker tills vårsolen åter börja titta fram bakom molnen.