Fläktande kärlek
Ingen har väl undgått värmeböljan som drabbat oss den sista tiden. Ja, jag skriver drabbats för även om jag tycker om sol och värme så måste det ju finnas en gräns för hur varmt det ska vara.
Till saken hör att jag fyllt 50 och klimakteriet kom som ett brev på posten. Det innebär att jag plötsligt kan få värmevallningar dvs. blir jättevarm och svettas ymnigt. Det brukar börja i brösthöjd och förflyttar sig upp över ansiktet som blir knallrött och vidare upp till hårfästet och det känns som att jag kokar.
Värst är det på nätterna då jag vaknar alldeles genomblöt av svett och får kasta av mej täcket vilket till sin tur leder till att jag vaknar efter en tag och fryser och har frossa och får dra på mej täcket igen och så börjar jag svettas igen och så håller det på. Så numera har jag fått en förkärlek för nedkylning och svalka.
Ni kan ju bara förstå hur jobbigt det är att utöver dessa vallningar även drabbas av en värmebölja. Så när jag passerade en bordsfläkt som svalkade kunde jag bara inte låta bli att ställa mej framför den, sträcka ut armarna och låta den svala luften skölja över mej. Medan jag stod där och njöt kom en liten flicka fram till mej, pekade på fläkten och frågade vad det var för någonting? Det är kärlek svarade jag henne utan att tänka efter. Då tittade hon på mej, lade huvudet på sned och sa; Vi har kärlek hemma